Stormakternas spel

Nästa vecka firar Israel sin 75-årsdag som judisk stat, oberoende av det brittiska mandat som föregick den och trots fientliga försök att utrota den. År 1948 var Storbritannien regionens dominerande stormakt, med Frankrike som konkurrent och Sovjetunionen som sökte öppningar. USA var ovilligt inställda till att ta över som ledande västmakt, men tvingades fylla det uppkomna vakuumet. Vi spolar fram till nutid och den amerikansk-rysk-kinesiska konkurrensen i Mellanöstern - hur manövrerar Israel mellan dagens stormakter?

Då Putin, Xi eller Erdogan beslutar något genomförs det men då Biden vill få något gjort upptäcker han att kongressen verkligen är en jämställd gren av regeringen. Så hur kan ett hållbart avtal ingås?

Iran försvårar upprätthållandet av NPT - fördraget om ickespridning av kärnvapen och Ryssland uttalar vaga hot om att bruka kärnvapen. Kommer fördraget stå pall eller kommer det att upplösas?

Natos enighetsbehov utmanas nu av Turkiets villkor för att Finland och Sverige ska få ansluta sig till alliansen. Hur särskiljer man suveräna regeringars legitima ståndpunkter från ren utpressning?

Stabiliserar Nato EU eller utlöser rysk aggression? Ryssland vill inte ha Natogrannländer - ett viktigt skäl till Ukrainakriget. Men efter Putins brutalitet överväger Finland och Sverige medlemskap.

Efter tre månader vet Ukraina mycket väl att ingen tänker hjälpa dem försvara sig mot Putin. De får bara materiellt stöd vilket inte gör slut på konflikten. Är USA ännu "demokratins vapenarsenal"?

Kan världssystemet fungera då två supermakter är i direkt konflikt strax före en verklig kollision? Hur kan mindre makter navigera mellan dem? Måste de välja sida eller kan de förbli neutrala utan att drabbas av straffåtgärder?

Då krisen mellan Ryssland och Ukraina överskuggar alla andra internationella fenomen diskuterar vi diplomati, sanktioner, Nato och framför allt ett planerat krigs legitimitet och effektivitet 2022.

Vilken inverkan har enskilda ledares personlighet på vad som händer i världspolitiken? Spelar personkemi någon roll? Eller väger faktorer som geografi och nationella intressen alltid tyngst?

Vårt politiska universum har fått tre poler och blivit en ny ”ARK” med Amerika-Ryssland-Kina. Hur påverkas gamla och nya allierade av dynamiken? Vad kan vi förvänta oss i fråga om Ukraina och Taiwan?

Är vintern på väg i internationella relationer? Står vi inför kalla kriget 2.0 där Kina tar över Sovjetunionens gamla roll och Ryssland får en av birollerna? Eller är farhågorna överdrivna?

Det finns många oroshärdar men alla utvecklas inte till akuta kriser. Vilka konflikter utgör det största hotet i nuläget och finns det mekanismer för att hålla dessa situationer i schack?